Om en vecka/sju dagar/168 timmar är vi i Barcelona!

Waah, helt galet! Och vi har fortfarande ingen lägenhet, hellooooo ångest...  
Men nog om såna tråkigheter. 
 
Om en vecka är vi på spansk mark och ska stanna där i cirka 18 veckor eller så. Och det, känns så otroligt spännande. Jag är så förväntansfull och nervös på en gång att jag knappt vet vad jag ska ta mig till. Om boendet bara fixar sig så tror jag att jag kommer kunna slappna av och BARA TAGGA!! Jag har alltid längtat efter att åka till en helt ny stad i ett helt nytt land och verkligen leva vardagslivet där. Skapa mig min egen vardag med nya rutiner, nya människor och nya upplevelser! Och nu har jag dessutom världens bästa människa som finns vid min sida igenom allt och det hade inte kunnat bli bättre. Är så otroligt tacksam för att jag får uppleva allt det här med honom. 
 
Vi var ju faktiskt i Barcelona för ungefär fyra månader sedan, men då hade vi ju inte en tanke på att det var där vi skulle hamna till hösten. Men jag längtar så efter Barcelona och Spanien. Den vackra arkitekturen, det varma klimatet, den goda maten och de härliga spanjorerna. På flera av mejlen jag fått tillbaks bara för att få reda på att just deras lägenhet redan är uthyrd (säääämst) så har de inlett med att berömma mig för min spanska. Bara en sån sak! Asså I LOVE THOSE PEOPLE. Förlåt, jag ska tagga ner... Men jag längtar efter att sitta i vår alldeles egna lägenhet och titta ut över en vacker storstad många mil från allt som är hemtamt. Häromdagen blev jag lite sentimental och började tänka på allt jag kommer att sakna, men nu inser jag att jag kommer få uppleva så mycket nytt att det kommer vara värt det. Även om Barcelona är helt superkasst och allt går skit, så kommer jag i alla fall att lära mig att stå på egna ben. Att bli mer oberoende. Att bryta mig loss och helt enkelt växa upp. Inte för att jag tror att Barcelona kommer att vara en besvikelse! Jag kommer få bli sambo på riktigt med min älskade, vi kommer lära känna en helt ny kultur och vem vet, när vi kommer hem kanske jag kan prata flytande spanska! 
 
Mitt i allt känns det i alla fall bra att ha vissa tryggheter. David, min största trygghet, den svenska skolan och att veta att allt finns kvar här i Sverige när jag kommer tillbaks. På tal om den svenska skolan så är jag faktiskt riktigt taggad på att träffa de andra som jag ska plugga tillsammans med! 
 
Jag har en känsla av, (och det är också min förhoppning) att det här ska bli en termin fylld av äventyr. Att vi inte ska falla in i trista rutiner utan att allt ska fortsätta få vara spännande efter första månaden och att nyfikenheten aldrig ska dö. Jag är till och med taggad på att handla och laga mat, även fast det är en vardaglig och rätt liten sak. 
 
Vi ska ha så otroligt kul under vår tid i Barcelona. Det spelar inte så stor roll att vi ska försöka leva på så lite pengar som möjligt, för vet ni vad? (eller ja, det är det väl ingen som har missat vid det här laget...) Vi kommer vara i Barcelona. En sjukt cool vacker häftig stad. Och vem behöver ett överflöd av pengar för att vara lycklig? Inte jag i alla fall. Så länge vi har så att vi klarar oss kommer vi att få det toppen. För pengar är inte allt och vi är unga, nyfikna och taggade på livet. Så nu kör vi! 
 
Eller ja, om en vecka....
 
P.s. Kom gärna och hälsa på! Vi kan inte lova att ni får plats att bo hos oss men vi ska minsann se till att ni får det sjukt kul! D.s. 

Kommentera här: